23 december 2011

God Jul!








- Posted using BlogPress from my iPhone

18 december 2011

Astrid!




Lillfisen kramar nallen! Tacka gudarna för att allt gick bra!
Hon är pigg och glad! Berättar mer om vad som hänt senare.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Östra Sjukhuset,,Sverige

13 december 2011

Lucia!


Uppe i ottan, Lucia firande på Dagis! Uhh va mysigt och gulligt! :)

Hitta ett roligt redigerings sida online med, Picknik heter det. Enkelt med många användbara grejer! Kommer bli favoriten till bilder det! :)




8 december 2011

Nu är det klippt.




Känner mig korthårig, kommer ta nån dag att vänja sig. :)


Hur kommer det sig att man hittar saker man letar efter när man gett upp hoppet? När man förlikar sig med att saken är evigt borta då dyker de upp :)



- Posted using BlogPress from my iPhone

6 december 2011

"Happypants"

Underbart, ÄNTLIGEN! Har gjort något som jag inser att jag saknat och längtat efter! Målade uppe på berget idag! Så fruktansvärt kul det är, man ser skillnaden direkt det blir fräsch och snyggt direkt. :)
Men känner på mig att kroppen inte kommer att hålla med mig imorgon men det är en annan sak, bara på`et igen!
Jag vet inte vad som händer med mig när jag får dra på mig mina målarbrallor - "Happypants", men då mår jag bra!
Innan jag drog på mig brallsen idag var jag på riktigt kasst humör, begriper inte hur ett par hörlurar bara kan försvinna och sedan vara spårlöst försvunna. Men så fort jag fick på mig mina sketna bralls så spelade det inte längre någon roll :)
Ska hälla i mig en kopp kaffe och sedan hoppa in i duschen försöka att få ur en del av färgen ur håret ;)

Imorgon hoppas jag att jag ska få dra på mig mina "Happypants" igen och kladda runt lite!

Fruktansvärt!

För ett tag sedan fick jag ett utskick från mitt försäkringsbolag, en förfrågan om jag ville teckna en "cancerförsäkring". Jag läste igenom vad som stod och slog mig för pannan, mindes tillbaka till när jag var nyss fyllda 20. Då ringde det en människa hem till mig och ville jag skulle teckna en försäkring till mina bröst. Utifall jag skulle få bröstcancer. 
Pappren jag fick hem nu åkte snabbt i vedspisen sådan tjafs vill jag inte vara med om. En försäkring som enbart bygger på folks rädslor, samma sak som "bröstförsäkringen". Tjäna pengar på folks rädslor är helt åt helskotta!
Men igår ringde hemtelefonen och då vet man att det är försäljare, en yngre tjej tror jag det var hon lät pigg och ung på rösten. Hon var mycket trevlig, undrade först om jag var nöjd med olycksfallsförsäkringen jag har tecknat hos dem och ja jag är jättenöjd med den. Har inte behövt använda den så. Men sen kom frågan som jag bävade för: - Jag kan se att du inte svarat på vårat utskick ang tecknande av "cancerförsäkringen".
Svarade mycket lugnt och med ett leende (folk kan höra via telefon om man ler eller inte) att nej det är jag inte intresserad av. Snabbt, koncist men bestämt. Hon undrade då hur jag tänkte och jag svarade att jag tycker det är bedrövlig med försäkringar som enbart bygger på rädsla. Men hon kunde inte begripa tyckte antagligen att jag var en av de mest puckade hon pratat med på länge. Men jag stod på mig Nej tack inte intresserad. Men fortfarande kunde inte den informationen sjunka ner. Hon drog informationen som står på hennes manus, pris, utbetalningsnivå och tanken på att om det skulle hända ska inte den ekonomiska biten behöva vara ett bekymmer. Hon skötte sig exemplariskt, men likt förbannat kunde hon inte övertala mig. Hon försökte med att "man skaffar inte en försäkring till huset för att huset ska brinna ner".
Till slut blev jag ändå lite irriterad när jag för fjärde gången sa att nej tack det är inget jag vill ha! 
Jag förstår att om man får cancer skulle en sådan försäkring kunna hjälpa mycket, men mina principer gör att jag tycker det är förkastligt. Så tillslut efter ytterligare några trevliga - Nej tack, - Jag är inte intresserad, - Det är inget för mig så avslutades samtalet och jag vann

1 december 2011

Dagis!

Idag har jag för första gången lämnat mina hjärtan själva på dagis. Det gjorde förbaskat ont att vinka hej då till dem, inte för att de brydde sig :) Stina grät visst en skvätt när jag skulle gå men inte för att jag gick utan för att hon tappade leksaken! SKITUNGE!!

Nu har mormor och jag gett dem gröt så nu sover dom. De var så slitna när vi kom och hämta, inte konstigt alls.

Mina stora töser! <3