.... som man kanske inte alltid tänker på eller ens tycker om det är dom sakerna man saknar mest. Smirre har vart borta i över en vecka, jag kan fortfarande höra när han hoppar på dörrhandtaget, jag glömmer bort att jag inte behöver ha dörren till källaren öppen.. Omedvetet letar jag efter honom, väntar på honom.. Kommer alltid att sakna honom.
Men nu har vi bestämt oss, vi ska ha katt på Solbacken. Magnus har en katt som flyttade ifrån oss när vi renoverade förra sommaren så han kommer bara ibland för att kika till oss.. Så en kattunge behövs, jag behöver nog det. Ha någon som jag kan gå och prata med på dagarna. Som denna vecka är jag ju helt ensam hemma, barnen är hos sin pappa och Magnus jobbar borta. Vi har varit och sett ut en mörkgrå skönhet som kommer att flytta hit bara hon växer till sig lite. (hon blir 2 veckor idag)
Ni kan tro att jag längtar, även om jag är lite skeptisk. Mest för hennes del. Kommer jag kunna älska henne som jag älskade Smirre? Älskade jag inte Smirre nog när jag så "enkelt" kan byta ut honom? Kommer jag kunna ge henne en ärlig chans eller jämföra henne med Smirre?
Jag tänker lite för mycket som ni kanske märker!
För att döva mitt dåliga samvete gentemot Smirre nätshoppa jag lite nu på kvällskvisten Ohh ohhhh! Men fint kommer det att bli ;)
Var till doktorn idag med, med min slitna lekamen. Gallblåsan som är skrumpen (japp man kan tydligen ha de) vill jag ha bort, har ont av den väldigt mycket! Doktorn såg skeptisk ut först men efter konsultation med överläkare ringde han upp och meddelade att han sätter upp mig på op listan! HA! Ska bli så skönt att bli av med den så man slipper smärtan och eländet den ger med sig!
[ta hand om det som betyder något]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar