Ok såhär är det!
I Uppsala hade de kaniner, jag trodde jag hade gått in i psykos
eller något liknande och att de sa att jag skulle få åka till Karlstad men egentligen var det psyket jag skulle till. Vågade nästan inte nämna för Anneli som jag pratade med i telefon att jag såg en kanin! Hon sa att: Ja men det är jätte vanligt! De har väldiga problem med dom där och i Stockholm. De skjuter av så gott de kan.
Men hallå, vi skjuter 4 kaniner men...
Då har ju kaninerna redan "fixat" till 20 nya om ni hänger med hur jag menar.
Kom sen till Karlstad var glad inga kaniner! Bara djur jag känner till. Kommer till Stockholm, ser
en ekorre blir glad - de är söta. Ekorren var puckad, inte rädd för en stor bil som kom dundrande förbi men ack vad rädd den blev för en liten fågel. Hallå vilken mes tänkte jag när han släppte middagen och for upp i tallen. .Hoppa han på tallegren och inte som visan lyder utan vidare till en gran! Han kan inte texten på sin egen parad låt!!!
Dagen efter var ordningen återställd såg då en kanin.... Inte blev jag glad utan bara
uppgiven, staden är konstig!
Men förut tog priset med marginal!
Satt ute och njöt av en glass och en kopp kaffe vad ser jag då?
Jo en råtta stor som katterna hemma springa på bänkarna på andra sidan oss. Vad gör lantisen då?
Jo hon skriker, ÅHHH FYFAAAAN VAD ÄCKLIGT! Alla som var i närheten
kollar och jag pekar och skriker vidare.
Något så vidrigt trodde jag hörde hemma på gödselstackarna
hemma hos bönderna! Men inte i den STORA staden! De är vidriga och nu känner jag att jag vill hem till krypen och djuren jag känner. Inte vet jag hur vana råttorna är med människor, de kanske gör som småfåglarna och kommer fram och tigger vid fötterna!
NEJ USCH säger jag bara!
G´natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar